Nu har den omtalade väggen hamnat i vägen för mig, pang sa det bara nu när min fru Sara började jobba.
Det är skönt att gå in i väggen eller hamna i depression så att man kan börja från noll. Jag menar när man är när är det svårt att ta sig därifrån och då tycker jag att det är lika bra att gå in i väggen och falla till botten. Varje steg att blir på något sätt lättare att ta då även om det är kämpigt.
Jag har ju några diagnoser som jag skrivit om i många tidigare blogginlägg, och de primära diagnoserna är Adhd och Bipolär sjukdom. Nu vet jag inte om det är diagnoserna i sig som gör mig detta nu, men de spelar säkert in en hel del om inte annat.
Jag hatar verkligen diagnoser!!!
Troligen beror nog mycket på att Sara började jobb och jag blev mer själv här hemma, jag menar ensamheten gör så mycket när allt bara snurrar runt i huvudet. Jag har en släng av social fobi också och det gör att när jag är nere så pallar jag inte med folk som jag inte känner ordentligt och nu har jag varit med lite på Måns dagis med inskolningen och nu är det ju hämtning och lämning dagligen. Det är inga större problem i sig att gå dit, men det tar en enorm energi i läget som jag är i nu. Man håller god min och försöker verkligen att få det så bra som möjligt. Dessutom så har jag hållit skenet extra uppe för Saras skull så hon ska kunna få en bra start på nya jobbet. Vill ju inte att hon ska oroa sig i onödan och göra ett dåligt arbete.
Nu äter jag min Adhd-medicin som heter Medikinet och de är på 30mg, jag tar de två gånger om dagen. Sen vid behov äter jag benso och då kör jag med Sobril. Denna kombination är riktigt bra och är en räddare i nöden. Som människa är jag väldigt anti mot mediciner och äter ogärna. Senaste tiden har jag insett att jag verkligen behöver min medicin för att fungera, Medikineten mot min Adhd är grym, fan vilken skillnad det blir. 
Det sjukaste av allt är att jag samtidigt med panik och hjärnsnurren i min skalle så tycker jag det är skönt när Sara åker till jobbet och jag får mer tid själv och även en stund med barnen själv varje dag. I drygt ett år har vi båda gått här hemma ihop så det är stor förändring.
Tänk er att har en tallrik med fyra hundra perfekta pannkakor på, trevlig syn va? Min förklaring nu är att varje pannkaka är en tanke som snurrar runt i huvudet och jag kan aldrig tänka klart dessa tankar, hjärnan hoppar runt på dessa små pannkaksplaneter som snurrar runt i huvudet. När Sara började jobba så var det som om kocken misslyckades med pannkakorna helt plötsligt, nu kan jag varken tänka klart eller hålla de hela, nu har pannkaksplaneterna gått sönder och blivit typ femtonhundra små trasiga pannkaksplaneter och kocken som ger mig nya gör ett sämre jobb, nu är tallriken full med små pankasslamsor som ligger i en stor röra på tallriken, ingen vacker syn!! Ni vet hur trista trasiga och misslyckade pannkakor ser ut. eller… pannkaksplaneter, eller som det verkligen är i mitt fall… tankar.
Fan vad korkat allt blev, jag är verkligen totalt körd i huvudet!!! 
Jaja… lite om min nya vardag, men nu handlar det om att ta nya tag och vänja sig vid den. Jag hoppas det går fort, vill bli normal igen!
Imorgon är Sara ledig och det känns riktigt bra. Saknar min fina älskade fru. Jag kan passa på och berätta att hon är 1905822745miljoner% bättre än alla andra kvinnor… FÖR MIG DÅ! 
Att få tillbaka Sara i mitt liv efter två års uppehåll var en riktigt bra present, allt ändrades och jag fick nytt hopp om mänskligheten och om kvinnor. Men det finns många som är negativa till vårt förhållande och till er säger jag… jag hoppas att ni som är negativa till oss som par kan dra åt skogen, vi behöver inte er i våra liv. Då var det sagt.
Nu ska jag ta en sväng med vår lilla hund Zmilla så att hon får sig en promenad, sen blir det klo-klippning för hennes del.
Vad gör ni idag?? 
Förstår att det känns jobbigt Jonas :/
Men försök också tänka på att utan dina diagnoser hade du faktiskt varit en helt annan Jonas. För med brister, fel och problem så är du Jonas och du är perfekt precis som du är. Glöm inte det!
Det är tur att du har Sara och alla fina barn.. -Styrkekramar- =)
Hej!
Förstår att det är jobbigt men du verkar ändå ha en lite positiv syn på framtiden, å främst du är inte själv! Du har din sambo
Ariella ´s senaste blogginlägg..Favorit fåtöljen
Jag har hela alfabetet med diagnoser och tänk på allt bra först och främst. Nästan alla som är som oss har mängder med meriter på grund av våra bokstavskombinationer. Jag kan kanske få starta en blogg hos er om det går för sig? Nu ska det drikas bärs här på sån där afterwork. Res dig och njut av livet och ta ett par bärs så mår du bättre. I kväll tar jag några extra för dig kompisen. Skål då!
Vad jobbigt att du fallit tillbaka ett steg, men som du sa en ny start på väg uppåt. Du kommer ta dig uppåt sakta men säkert, du är en otroligt stark och envis människa så du kommer upp förr eller senare. Förändringar kan både vara jobbigt men även positivt, du är lyckligt lottad som har fina Sara vid din sida. En otroligt fin människa med ett stort varmt hjärta som även du har. Jag håller tummarna för dig Jonas och vet att ljuset för dig kommer snart!! Stor kram
Sandra Pettersson ´s senaste blogginlägg..Socker, vår kära bov..
Sv: Tack! Ja det får vi verkligen hoppas att det blir en sjukfri vår och sommar!
Har skrivit till dig på facebook!
Diagnosträsket välkomnar dig Bigdaddy. Vi är många knepiga pesoner men vi människor vi okså. (=
Älskade hjärtat!
Känns jobbigt att du mår såhär! Och det är riktigt jobbigt att veta att du mår så, när jag inte är hemma.
Även om jag är jätteglad över att jag har börjat jobba, så går jag ändå med en sorts oro när jag är där, och undrar hur du mår och så. Jag hoppas verkligen att detta blir bättre snart! Att både du och jag kommer in i bra rutiner som vi båda tycker om!
Jag älskar dig över allt annat på jorden, lämnar dig aldrig! <3
Sara Svensson ´s senaste blogginlägg..Sovmorgon!!!
Pingback: Alla Hjärtans Dag! | MammaSara.se
Klart att du är knäpp, det har du alltid varit – på ett bra sätt. Iaf mot oss runtomkring dig! Men du är knäpp mot dig själv men det är för att du har det du har. Det BÄSTA med det är att du är så medveten om det o är man det så har man oxå viljan att övervinna det! <3
Vi människor är ena riktiga vanemänniskor, man ska ha rutiner, allt ska gå som vanligt, blir det en förändring blir det svårt för oss ALLA – så är det, men sen blir det kanske större tyngd i dina nya rutiner pga din sjukdom! Men vet du? Snart blir detta nya oxå en rutin o du kommer må bra utan att falla i de små groparna som du gör nu!
Känner på mig att det kommer bli toppen! <3
Kram
Helén ´s senaste blogginlägg..Alla Hjärtans Dag!
Diagnos är bara ett begrepp, alla människor är unika och inget begrepp sig.
Du är inte ensam. Snurr, sludder, yrsel och tröttheten från helvete är min vardag just nu.
Med vänlig hälsning, en annan som klivit in inväggen nyss
Pingback: vad vill jag blogga om!? | ilwina.se
Läsvärt som fan! Det där med ADHD medecinen måste jag kolla upp,det skulle jag nog själv behöva. Bra idé att berräta för din fru hur mycket hon betyder, det påminner mig m att göra det för min flickvän med!
Ha det!